Varför tappar kvinnan lusten när hon blir "mamma" åt sin man?

I par där kvinnan upplever sig som en mamma till sin man, är min erfarenhet att det är hon som tappar lusten först och inte han. 

Egentligen kan man väl tycka att den dynamiken borde vara lika oattraktiv för båda, men det brukar inte mynna ut i att mannen tappar lusten till henne, utan tvärtom.

Hon ser honom inte längre som en kompetent, självständig vuxen, utan som en till sak på att-göra-lista. Det leder till en skev maktbalans, som de flesta kvinnor finner avtändande.

Mannen ser oftast inte henne som en "mamma", utan en partner som har blivit kritisk, avvisande och sur. Och när han inte förstår varför hon är sur, känns hennes avvisande bara orättvist eller obegripligt för honom. Han kopplar sällan ihop hennes brist på lust med att han själv har släppt det mentala ansvaret och glidit in i en barnroll.

Det gör att de hamnar i två helt olika verkligheter:

• Hennes verklighet: "Jag är helt dränerad för att jag måste projektleda hela vårt liv och uppfostra dig. Jag känner noll åtrå till dig."

• Hans verklighet: "Jag gör ju vad du ber mig om, men du är bara missnöjd och vill aldrig ligga. Du har blivit en grinig person."

Det är ingen enkel dynamik att vända men det är möjligt.

Kvinnan behöver äga att hon gått in och tagit ansvar för saker som egentligen mannen borde göra själv. Varför har hon gjort det? Här gäller det att gå ett lager djupare och förstå.

Och mannen behöver vakna upp och inse att han tillåtit sig själv att agera som ett barn i relationen, med efterföljande konsekvenser.

Läs också mer om den här dynamiken här.